Autonom motivation som stärker dig inifrån
Den kände motivationsforskaren Edward Deci föreläste nyligen på Gymnastik och idrottshögskolan i Stockholm. Han beskrev motivation som ”energin för handling” eller som ”det som får människor att genomföra olika beteenden”. Hans internationellt erkända teori (Self determination theory) har dock visat att det är stor skillnad på motivation och motivation.
Autonom motivation
När vi ser Carolina Klüft leka på arenan, full av glädje och njutandes av varje ögonblick så tyder det på att hon har en stor dos av autonom inre motivation. Att hon utför ett beteende av egen vilja för att man tycker det är kul. Aktiviteten i sig själv är belöningen.
Kontrollerad motivation
Tittar man istället på en idrottare med en skrikande tränare bakom sig och som gör allt för att undvika att bli utskälld eller spelare som enbart deltar för att få ut lönen i slutet av månaden; då är sannoliken stor att det handlar om en annan typ av motivation. En mer kortsiktig och kontrollerande motivation där beteendet direkt skulle försvinna om hoten om bestraffningar eller de yttre belöningar inte existerade.
Styrkor med autonom motivation
Idrottare med hög autonom motivation blir mer uthålliga, bättre på att genomföra beteende förändring t.ex. äta nyttigare eller sova bättre. Dessa idrottare blir även mer kreativa, bättre problemlösare samt upplever mer positiva känslor. Det är en typ av motivationen ger idrottare både bättre fysiologisk och psykologisk hälsa.
Praktiskt tillämbar kunskap
Genom att ökad valfrihet, positiv feedback och genom att uppmärksamma idrottarens känslor så är det möjligt att stärka den autonoma motivationen ytterligare. Däremot kan belöningar, negativ feedback och press istället direkt underminera den autonoma inre motivationen. Att ge en lite lön till en idrottare kan därmed faktiskt bli direkt kontraproduktivt då idrottarens motivationsgrund blir ifrågasatt (idrottar jag för att det är kul eller för att tjäna mer pengar?).
Tips inför din målsättning
Med lite kunskap i SDT går det att sätta bättre mål. Mål som handlar om mer inre värden så som personlig utveckling, relationer, ökad samhällsnytta eller bättre hälsa stärker det psykologiska välmåendet i jämförelse med mål som baserars på mer yttre värden. Yttre värden som förmögenhet, kändisskap, image eller makt och har i forskning visat sig var sämre både prestationsmässigt samt underminera den psykologiska hälsan.
Genom att läsa in dig på selfdeterminationtheory.org eller på wikipedia har du möjlighet att göra ditt idrottande än mer autonomt. Hör av dig till oss om du vill ha feedback på din egen personliga utveckling.